onsdag 9 april 2014

Kvittrar koltrasten...

... eller sjunger han?
Funderade på detta under den trehundra meter långa promenaden från landsvägen till röda stockremmahemmahuset.
Vackert lät det iallafall, jag vet ingen vackrare musik än trastarnas spontankomponerade serenader.
Var en gång på en en kurs för lärare med elever med hörselnedsättning. Kursledaren frågade vilket ljud vi skulle sakna mest, om vi förlorade hörseln.
- Kolstrastens, svarade jag.
- Hur låter en koltrast? undrade någon. Jag tyckte synd om personen som inte visste.

Ikväll har jag varit på en föreläsning om ungas nätsäkerhet. En föreläsning om nätmobbing och andra hemska faror som lurar på nätet, trodde många. Jag var väldigt tveksam om jag skulle gå på föreläsningen eller ej, för jag vill inte höra om farligheterna på nätet, för de är inte värre än några andra farligheter i samhället.
Jag blev synnerligen positivt överraskad, för genom den föreläsande kvinnan från Fryshuset, fick jag bekräftelse på det jag redan visste. Nätet är inte farligt, det är väldigt få som utsätts för kränkningar eller ännu värre, fula gubbar, på nätet. I stället är nätet ett ställe för social gemenskap, där man ser varann och hjälper varann. Sen kan det bli fel ibland, speciellt som bråk i skolan tas med in i det sociala nätverket. Vi är oense och i bråk då och då, det hör livet till. Livets arena är numer internet och sociala medier.
Kände mig glad när jag åkte hem från föreläsningen, den musicerande koltrasten förstärkte den känslan.

Några timmar tidigare steg jag ur en annan bil på samma plats, 300 meter från stockremmahemmahuset. Vid det tillfället luktade det riktigt rejält med koskit vid utfarten från till den regionala vägen mellan Grimsås och Nittorp. Jag själv var synnerligen förbenad, en känsla som jag delade med mina reskamrater.
Vi hade varit på konferens och fått veta omfattningen av det mattelyft som vi är tvingade att delta under nästa läsår. En och en halv timmes konferenstid per vecka. Plus läsande av texter. Vi vill inte detta, jag tror alla av oss som jobbar i området är helt anti denna mastodont "fortbildning".

Många av oss har anammat "En läsande klass" och det projektets lässtrategier och vill jobba med det, nu när materialet lanseras och skickas ut till skolorna. Läsförståelse och förmågan att uttrycka sig ligger till grund för alla ämnen i skolan OCH för livet därutanför SAMT för framtiden.
Visst kan vi jobba med matte, men inte i den omfattningen. Vi var ganska överens om att det skulle vara alldeles utmärkt att använda ett antal studietillfällen att jobba med ncms material, deras problem, strävor och deras kängurumatte på  olika nivåer.
Men vi vill inte jobba med mattelyft flera timmar i veckan under ett helt läsår. Det kommer inte att bli bra, det här.... Fortbildning måste bygga på önskemål från grupper av pedagoger, inte omfatta alla när det gäller en så lång tidrymd.
Tycker att skolledare är alldeles för flata. Det är ju de, som på vårt uppdrag, ska tala om för Skolverket att detta gör vi inte - iallafall inte i den omfattningen, istället för att säga ja och amen till allt.

Eleverna hade första nationella provet i so idag. Ett av två prov som vardera omfattar många sidor och ännu fler uppgifter, vilka ska besvaras på 90 minuter. Tungt, men det funkade ändå. Min klass fick sin prövning i geografi. Vi har ägnat några veckor åt repetition, vilket säkert var bra.
Efter påsk har vi så några dagar på oss att läsa lite mer om energi, om kraft och rörelse samt repetera det övriga centrala innehållet i fysik. Det är det ämnet som alla sexor i området ska prövas på vad det gäller no. Visst klarar vi det, men det blir inte mycket mer än fysik under de sex dagar som vi har till vårt förfogande mellan påsk och no-prov. Intensivkurser är väl bra, men som det blir, så sker detta på bekostnad av andra ämnen. Nä, nationella prov i no och so, det ger jag inget för. Anser dem vara jättebromsklossar som stoppar upp annan utvecklande och förmågehöjande undervisning. Upplever precis samma sak i år som jag gjorde förra året då jag också hade sexan.... från och med vecka sex - då nationella provhysterin börjar - så är det slut med "riktig" undervisning. Förutom repetition inför, genomförande av samt ledighet för rättning av proven, så är det ett antal olika träffar inför sjuan som ska genomföras och som tar tid.
Ska bli skönt att inte ha sexa nästa år, och få ägna sig åt att vara lärare i stället.

Två skoldagar till, sen är det påsklov. Ska bli skönt för oss alla. Hoppas kunna njuta av koltrastens kvittrande och bofinkarnas sång.... eller om det nu var tvärtom. Framföra vacker musik, det kan de iallafall, den finstämda fågelorkestern.




1 kommentar:

  1. Jag tycker att koltrasten sjunger. Långa melodier kan det bli. jag stannar gärna upp och lyssnar. Det är min absoluta favorit bland sångfåglarna.

    Vi ska inte gå mattelyftet förrän läsåret därpå, men mycket tid kommer det att ta. Det säger de som går just nu. Det är aldrig bra med påtvingad fortbildning. Hur bra konceptet än är, betyder motivationen mer.

    Håller med dig om nationella proven. Vi satt 2,5 h idag och sambedömde matteproven. Vi blev inte färdiga. Engelskan gick snabbt, men matten tar tid. För mycket tid. Kommer tyvärr ha sexor nästa år också och då blir detta mera matteprov att rätta.

    Då var det trevligare tidigare på dagen, när vi var på Vandalorum med femmorna. Får väl berätta mera i ett inlägg imorgon.
    Ha det så bra, snart är det helg igen och sen lov. Vi hörs mera om måndag, men Fristad låter jättebra.

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas